Om kaninhoppning/Allmänna regler
Det finns fyra officiella grenar man kan tävla i; rak bana, krokig bana, höjdhopp och längdhopp.
I rak och krokig bana hoppar man en bana med ett 10-tal hinder, beroende på klass. I rak bana står alla hindren efter varandra med samma avstånd, medan en krokig bana har svängar, den kan liknas lite med en hästhoppningsbana. Den som tar sig igenom banan på minst antal fel och på kortast tid vinner. För varje hinder som rivs får ekipaget ett fel. Andra saker som ger ett fel är om man lyfter kaninen över ett hinder som inte är rivet, om kaninen tar sig över hindret på fel sätt (hoppar snett, eller kanske kryper emellan bommarna), om kaninen startar innan domaren gett starttecken, samt om man tar tre korrigeringar. En korrigering är att man ger kaninen ny ansats (eller om kaninen själv tar ny ansats), men det krävs alltså tre stycken för att man ska tilldelas ett fel. Korrigeringar räknas dock inte i lättklass. Det gäller att kaninen hoppar hindren i rätt ordning, annars blir den utesluten för fel väg.
I rak och krokig bana så finns det fem olika klasser, ju högre klass desto fler och svårare hinder är det. Alla kaniner som blir placerade i en klass får varsin uppflyttningspinne, när kaninen har fått tre stycken i samma gren blir den uppklassad till en högre klass. Antalet placeringar i klassen är beroende av startantalet, det är en placering per påbörjat ”5-tal”. Om det t ex är 26 starter i klassen får de sex bästa kaninerna placering. För att få uppflyttningspinne måste även felen stämman. Man räknar ut ett snitt grundat på 2 fel per omgång, vanligast är att man har två omgångar och man ska då alltså ha max fyra fel totalt. Om kaninen hoppar felfritt båda omgångarna får den automatiskt en uppflyttningspinne, oavsett om den blir placerad eller inte.
En ny klass är miniklassen, om du känner att lättklassen är för svår för din kanin kan du börja tävla i miniklassen. Då är hindren 20 cm höga, 6 stycken till antalet. Du får tävla miniklassen tills din kanin tar en pinne i rak eller krok lätt-klass. Du behöver inte vara medlem för att tävla i miniklassen.
Lätt klass är den lägsta klassen, och det är alltså där alla börjar tävla med sin kanin. Maxhöjden är 30 cm, och banan ska bestå av minst 8 hinder. Tar kaninen tre uppflyttningspinnar (i en och samma gren) i lätt blir den medelsvårklassad, och tävlar därefter medelsvår i denna gren. I medelsvår är maxhöjden 38 cm och man ska ha minst 10 hinder. Om kaninen därefter tar tre uppflyttningspinnar i medelsvår (i en och samma gren), blir den svårklassad. Maxhöjden i svår är 45 cm och man ska ha minst 10 hinder. För att kaninen därifrån ska bli elitklassad måste den ta fem uppflyttningspinnar, maxhöjden i elit är 50 cm och man ska där ha minst 12 hinder.
Hinderlängden ska anpassas efter klass, inga hinder får dock vara längre än 80 cm. I lätt är maxlängden 45 cm. Minsta avstånd mellan hindren är 250 cm i samtliga klasser. Minsta bredd på hindren är 55 cm.
Förutom detta antal hinder, ska det även finnas start- och målhinder (maxhöjd 15 cm). Dessa hinder räknas inte för rivning. Tiden startas när kaninen hoppar över starthindret, och stoppas när kaninen passerar målhindret. I alla klasser finns det en maxtid, vanligast är att den ligger på två minuter. Den tävlande meddelas när det är 30 och 10 sekunder kvar.
Det finns flera olika bedömningar (A-F), den vanligaste är bedömning C – alla kaniner får hoppa en omgång, och ett visst antal går till final (hälften t.ex.). Men även bedömning D är vanlig – två omgångar, här får alla kaniner som kommer i mål i första omgången hoppa en andra omgång.
Förutom rak och krokig finns det även höjdhopp och längdhopp. När det gäller höjd- och längdhopp hoppar kaninen över ett enda specialutformat hinder.
I höjd gäller det att kaninen ska hoppa så högt som möjligt, hindret höjs vartefter kaninerna klarar höjderna. Kaninen har tre försök på sig att klara varje höjd. Den kanin som hoppar högst vinner. Om flera kaniner hoppar lika högt vinner den kanin som klarar den senaste höjden på minst antal försök, därefter räknar man bakåt höjd för höjd.
Längd fungerar ungefär likadant, bara att det här gäller det för kaninen att hoppa så långt som möjligt. Hindret längs alltså allt eftersom, och den som hoppar längst vinner klassen.
Höjd och längd har också ett uppklassningssystem, dock fungerar det annorlunda än det för rak och krokig bana. Här finns det endast två klasser, ej elit och elit. Kaninen börjar med att tävla ej elit, klarar den elitgränsen tre gånger (i samma gren) blir den elitklassad. Elitgränsen ligger på 60 cm i höjd och 160 cm i längd.
I elit tävlas det inte längre om uppflyttningspinnar, utan här tävlas det istället om certifikat. För att vinna ett certifikat krävs det att man vinner en elitklass med minst tio kaniner. I höjd krävs det även att kaninen hoppat minst 70 cm och i längd minst 180 cm. Om en kanin vinner tre certifikat i samma gren blir den champion, i respektive två grenar Great Champion, tre grenar Super Champion och fyra grenar Grand Champion.
En viktig sak är att hindren ska gå att riva, samt att kaninerna inte ska kunna skada sig på dem. Hindren får inte ha några upplagor av spik. Något man inte får glömma är att tänka på kaninerna i första hand. Man får inte sparka eller slå på kaninen, eller på annat sätt hantera den ovarsamt. Andra saker som man inte får göra är att lyfta kaninen i kopplet, samt att man inte själv får gå över hindren. Koppelhållande hand ska även hållas bakom kaninen.
För att få tävla ska man vara minst 7 år, och kaninen ska vara minst 4 månader. För att få tävla höjd- och längdhopp ska kaninen vara minst 12 månader. Kaninen behöver inte vara renrasig eller av någon speciell ras för att tävla. Endast friska och smittofria kaniner får starta på tävling. Dräktiga samt digivande kaniner får inte tävla. Kaninen måste ha sele och hållas kopplad på tävlingsbanan, halskoppel är inte tillåtet.
Hur lär man då en kanin att hoppa?
Innan du börjar hoppträna din kanin måste den kunna gå i sele. När den känner sig trygg och säker i selen kan du börja med att sätta upp två låga hinder (5-10 cm). Sätt kaninen framför det ena hindret
och ge den tid att hoppa över. Om den inte förstår vad den ska göra kan du lyfta över hindret, berömma den och sedan låta den skutta fram till nästa hinder för att se om den vill hoppa det. När kaninen lärt sig detta kan man prova att nästa gång lägga till ett hinder. När den förstår detta kan man successivt börja höja hindren. Tänk dock på att inte ha för bråttom. Träna hellre kort tid flera gånger, än längre pass, och sluta när det går bra. Ifall du inte har och inte kan bygga hinder går det att använda sig av saker man har hemma, så länge det inte är sånt kaninerna kan göra sig illa på – använd fantasin!)
De flesta kaniner går att lära att hoppa, men alla tycker inte det är kul, och man kan i så fall inte tvinga en kanin till att hoppa. De flesta kaniner brukar dock tycka det är kul att hoppa, det ligger ju så att säga i naturen för dem.
Hopprekord
Världsrekordet i höjdhopp är 99,5 cm och innehas av en dansk kanin vid namn Tösen (förare: Tine Hygom).
Världsrekordet i längdhopp är 300 cm och innehas även det av en dansk kanin vid namn Yaboo (förare: Maria B Jensen).
Texten är tagen från skhrf.se